Örebros amerikanska fotbollslag, Black Knights, går mot en ny storhetstid. Mycket tack vare drivet och passionen hos klubbens ordförande Micael Jönsson.
Sveriges amerikanska fotbollsförbund bildades inte förrän 1984. Ungefär samtidigt hade Vibysonen Micael ”Majs” Jönsson återvänt till Örebro från studier i USA, med ett nyvunnet intresse för den amerikanska nationalsporten i bagaget. I brist på riktiga klubbar att spela i utövade han sporten tillsammans med sina kamrater, på kvällstid i Stadsparken, utan skydd eller domare. Likheterna med riktig amerikansk fotboll var få.
2012 är Micael ordförande för ett Örebro Black Knights som under årets Superserie lockade över 1 000 åskådare per match till Behrn Arena.
Örebroguidens webbsändningar av matcherna har setts av i snitt 2 000 personer varje gång. Kan amerikansk fotboll äntligen ta klivet ur de stora svenska idrotternas skugga?
När jag träffar Micael Jönsson för en lunchintervju på Reffekts kontor mitt i stan kommer han direkt från ÖKK. Ett gympass innan lunch tillhör den dagliga rutinen och rimmar väl med Micaels ledord – vision, passion, disciplin.
– Jag drivs av att utvecklas i allt jag gör. Vare sig det gäller mig själv, mitt företag eller min familj – det är så jag fungerar. Jag tror hårt på att våga uttala sina drömmar. Våga sätta upp mål, våga tänka orealistiskt, våga skaffa en vision utifrån din passion, men bär också med dig vetskapen om vad som krävs av dig för att faktiskt uppnå och förverkliga dina mål.
Efter att ha studerat både i USA och England avslutade 1990 Micael sina studier vid dåvarande Örebro högskola med en motsvarighet till civilekonomexamen. Efter att tidigare ha jobbat som croupier drev han eget med tre kollegor. Tillsammans utvecklade de innebandyutrustning samt importerade amerikansk fotbollsutrustning och fan gear. I samma veva, 1989, bildas en amerikansk fotbollsklubb i Örebro. Mats Hagsten, idag landslagsmeriterad coach, lyckas tjata ner Micael som byter division ett–hockey för spel i det som skulle bli första generationens Black Knights.
– Det var väldigt mycket engagemang och folk i början. Vi tränade nere på Hagaby och hade flera hundra åskådare per match i division tre, klättrade en division per år och spelade i Superserien för första gången 1993. Det var fantastiskt kul!
1995 drabbades Micael av en knäskada som, tillsammans med småbarn och livet i övrigt, tvingade honom till en paus från Black Knights. 2003 var det så ett av dessa småbarn, Filip Jönsson, som 13 år gammal började spela amerikansk fotboll. Micaels engagemang i klubben återupptogs och efter att ha coachat i några år valdes han 2008 till ordförande. Föreningen han nu skulle leda var dock inte densamma som den han lämnade. Säsongerna 1998-1999 gick laget som tåget, tog sig till SM-final två år i rad och hade ett par av Sveriges bästa spelare i laget. 2008 däremot hade Black Knights pendlat mellan Superserien och division 1 i några år, det var snålt med publik på matcherna och juniorverksamheten producerade inte tillräckligt med ersättare till gårdagens storspelare. Detta trots att de fått fram bland annat Johan Stål, en av Sveriges bästa spelare genom tiderna.
– Det jag märkte ganska tydligt var att det krävdes en attitydförändring i klubben. Utvecklingen hade helt avstannat. Det var dålig struktur, det fanns ingen ambition att driva föreningen i någon riktning. Det fanns också en ”vi kan och vet bäst”-mentalitet i klubben. Allt det där har jag lite svårt för.
Micael Jönsson är inte den man sätter på en ordförandepost om man förväntar sig att saker och ting ska förbli som de alltid har varit. Det brinner till i ögonen när han får utrymme att prata om utveckling, målsättning och att finna ett värde och en stolthet i sina livsval.
– 2008 var året då satsningen mot Superserien sjösattes. För mig var det så naturligt att man ska vilja vara med och tävla mot de bästa – lägger man ändå ner så mycket ideellt arbete som det krävs i den här sporten kan man lika gärna satsa så högt det går.
Arbetet började med att få bukt med struktur- och attitydproblem. Samarbetsavtal, treårsplaner med nominella mål och en värdegrund upprättades. Utveckling, Respekt, Samhörighet och Ansvar (URSA) skulle vara föreningens ledord i allt arbete. Efter att de organisatoriska bitarna fallit på plats var det dags att förstärka laget. Genom samarbetsavtalet med Tyresö Royal Crowns fick de bästa spelarna i Black Knights möjlighet att träna och spela med Superseriespelare och möta de allra bästa i Sverige, en medveten strategi för att förbereda dem på vad som komma skulle. Efter att 2010 ha krossat allt motstånd i division ett men förlorat kvalmatchen till Superserien mot Arlanda Jets beviljades
Black Knights ansökan om att få spela i Superserien 2011 – ett delmål i klubbens treårsplan var uppfyllt.
Säsongen 2011 värvade man för första gången på många år en professionell ”importspelare” från USA – quarterbacken Cody Ladutko.
Dessutom förstärkte man laget med svenska spelare i toppklass på många viktiga positioner – bland annat återvände ovan nämnde Johan Stål till klubben.
– Jag började spela i Black Knights U16- lag år 2000, berättar Johan. Vi vann Junior-SM och jag gjorde 25 touchdowns min första säsong. Under min karriär har jag spelat både i USA på University of Concordia och i Carlstad Crusader som jag vann SM- guld med 2010. Att pendla till Karlstad är dock väldigt påfrestande i längden, och när jag fick se vad Micael Jönsson byggt upp för stämning och organisation i Black Knights kändes det helt rätt att skriva på för min moderklubb när de hörde av sig.
Säsongen 2011 började knackigt men avslutades bra och laget tog sig till semifinal där man fick storstryk av Carlstad Crusader som sedan vann SM-guldet. Enligt Stål var dock säsongen en stor framgång. Tidigt efter semifinalförlusten började planerna smidas för nästa säsong.
Micael Jönsson hade en vision, säsongen 2012 skulle han skörda frukten av hårt arbete. Black Knights kunde presentera Behrn Arena som sin nya hemmaplan.
– Som amerikansk fotbollsförening i Sverige har vi oerhört mycket att tjäna på att hjälpa till att bygga upp ett generellt intresse för sporten. Med ett större intresse kommer publiken och de ekonomiska resurserna i klubben att öka vilket gör det möjligt för oss att åstadkomma bättre saker – såväl sportsligt som strukturellt. På det sättet är Behrn Arena det viktigaste som hänt för Black Knights, och amerikansk fotboll i Sverige generellt, på många år.
Matcharrangemangen på nya hemmaplanen har varit en rejäl apparat. En arbetsgrupp på runt 55 personer har tillsammans kunnat bjuda örebroarna på en ovanlig idrottsupplevelse i en proffsig förpackning. Det är mängder med folk i rörelse på och omkring planen – funktionärer, cheerleaders och musik. En speaker förklarar löpande spelets regler och taktiska detaljer. På 4:e våningen serveras amerikansk buffé matchdagarna till ära. Publiken skriker, klappar händerna och lever sig in i varje smäll på planen.
– Vi arbetar oerhört hårt för att skapa attraktiva matcharrangemang därför att det ligger ett bestående värde i det. Vi vill, oavsett hur det går för laget, att folk ska kunna gå till Behrn Arena och känna att det var en väldigt trevlig och positiv upplevelse. Lyckas vi sälja in arrangemanget tror jag publiken kommer komma oavsett hur det går för laget. Jämför det med Allsvensk fotboll. Där varierar publiken oerhört när laget går bra eller dåligt i ligan. Lyckas man få folk till matcherna oavsett resultat på grund av att arrangemangen är bra genomförda, då har man kommit jävligt långt.
Trots att Black Knights säsongen 2012 var nära att vinna båda matcherna mot favoriterna Carlstad och Tyresö åkte man återigen ut i semifinal på Tingvalla IP efter en storförlust mot Crusaders. Säsongen 2012 ses ändå som en stor framgång, och Micael Jönsson har som vanligt redan siktet inställt tre år in i framtiden.
– Visst är det viktigt att skapa en vinnande kultur, men man måste vara försiktig med att ta kortsiktiga beslut. Inför nästa säsong satsar vi hårt på juniorverksamheten och har heltidsanställt Claes Samuelsson (före detta Black Knights-spelare) som kommer att jobba mot skola och ungdomar.
Inom klubben är ”Majs” oerhört respekterad. Johan Stål menar till och med att om det inte vore för Micael Jönsson skulle Black Knights kanske inte ens existerat idag. Oavsett resultaten på planen kommer föreningen att fortsätta utvecklas med honom som ordförande.
– I dagens digitaliserade samhälle är den omedelbara bekräftelsen alltid bara några klick bort med datormusen, ungdomar kan istället för att jobba mot ett långsiktigt mål gå online och tänka ”okej, jag vann World of Warcraft idag, jag duger”. Om vi fostrar spelare som hänger sig till sporten totalt, som prioriterar att gå till gymmet och göra sitt jobb istället för saker som är roligare för stunden, som kan se värdet i att jobba hårt nu för någonting som du kan skörda frukten av långt senare, då har vi lyckats i mina ögon.
