Säljande humanist med vinnande sätt


Posted 2014-04-28 in Näringsliv

Ida Jensen är ny regionchef för Ung Företagsamhet. Vid 30 har hon en framgångsrik karriär i telemarketing bakom sig. En säljande humanist som tror på den mänskliga kraften och allas strävan att lyckas. En medveten livshållning där hon tar omvärldens cynismer och livets näsbrännor i steget. Och fajten med sina rädslor.

 

– Jag är in i märgen humanist. Jag älskar människor. Det bästa som finns är att jobba med människor på olika plan. Att få se människor växa och utvecklas.

Ida Jensen lyser upp den gråtrista marseftermiddagen med sitt ljusa lynne. Hon är positiv utan minsta tillgjordhet eller klichévarning. Hon bor centralt med sambo, tre katter och en hund.

– Jag älskar djur, film, böcker och matlagning. En av mina favoritfilmer är thrillern Law Abiding Citizen och 12 Years a Slave.

Den senare vann en Oscar för bästa film nyligen. Hennes klassikerfavorit är Borta med vinden. Hon är svag för de stora husen i sydstaterna och dialekten. Ida har en bred filmsmak och är en alläsare av litteratur. Men hon tänder inte på chicklit. Annars slukar hon allt från biografer till fantasy och dokumentärböcker.

– Men bara så länge jag fastnar för personligheterna i böckerna och kan lära mig något av läsningen.

Hon kräver av en riktigt bra bok eller bokserie att den i slutändan skapar en känsla av saknad: En fåfäng längtan att få möta karaktärerna igen och se hur det går. Och så gillar hon att laga mat. Fast inte vardagsmat och snabbproduktion av matlådor. ”Aptråkigt” preciserar hon med ett leende.

– Men att få lägga ner en eftermiddag på att fixa och dona en trerätters middag däremot – det är terapi i köket. Gärna en kulinarisk treklang med italienska rätter.

Ida Jensens intresse för humaniora fick henne att välja sam-hum på Karolinska skolan. Där fanns en så kallad Europaklass som erbjöd närkontakt med flera språk och dessutom utbyte med andra gymnasier i Europa.

– En bra möjlighet. Språk och människor är en sån grej som jag alltid tyckt varit kul.

Sedan har hon pluggat enstaka kurser vid Örebro universitet: engelsk litteratur och kultur, filosofi, psykologi och företagsekonomi. På distans samtidigt som hon jobbat.

– Jag är en praktiker som tycker om att lära mig saker som jag kan sätta i praktik. Just nu ska jag jobba med det här och då behöver jag lära mig och ta till mig de här sakerna.

Under sin gymnasietid började hon jobba extra som försäkringssäljare på ett TM-företag som hon förblivit trogen genom flera namnbyten under resans gång: Reffekt, Sitel och K3 Nordic. Välkända namn i branschen. Ett livsavgörande möte med arbetslivet. Efter ett tag fick hon ett erbjudande om ett coachjobb. Hon skulle utbilda säljarna i försäljningsmetodik och coacha dem för att utveckla dem professionellt.

– Jag har aldrig sagt nej till något i hela mitt liv. Vad jag vet. Så länge jag inte jobbat med det förut så säger jag ja.

Hon skrattar. Och det gjorde hon. Efter ett halvår var det dags igen. Hon var bara 20 när vd:n kallade på henne. Inom en vecka skulle det saknas en gruppchef på en avdelning fick hon veta. Skulle hon kunna tänka sig att prova på det jobbet? Som 20-åring passar det sig nog att tveka lite. Om man följer konventionerna vill säga. Men Ida högg på chansen.

– Jag tyckte att det skulle bli jättekul. Så klart var jag livrädd. Många i den här gruppen var dubbelt så gamla som jag. Men jag tror att ju räddare man är för att göra någonting desto större anledning att göra det. Annars kan man fastna på grund av sina rädslor.

– Många människor känner att de inte ska bli rädda överhuvudtaget. Men det kan man väl bli. Bli rädd, tyck att det är läskigt, bli lite osäker – men gör det i alla fall. Om förändringarna inte känns är det kanske ett tecken på likgiltighet. Då kanske man ska avstå, menar hon.

Ida Jensen jobbade som chef för olika grupper i närmare sju år. Hon lärde sig mycket under resans gång. Och gick många interna utbildningar.

– Först och främst hur man klarar svåra samtal internt. Hur man hanterar grupper, försäljningsmetodik, ekonomi …

Hon har haft en extra drivkraft eftersom hon känt att hon inte haft samma avancerade studiebakgrund som andra.

– Så har jag sugit åt mig alla chanser att åka på kurser och seminarier.

generator_ida_jensen2_webbHär petar hon in den professionella overdriven och talar med en självklar auktoritet om kommunikation och ledarskap. Det märks att hon är certifierad coach inom den så kallade DISC-metodiken. Hon tar också upp kaizen och scrum. Två begrepp som japanska Toyota utvecklat.

– De kommer från löpande bandmetoden på Toyotas fabriker, men kan appliceras både när det gäller ekonomisk utveckling och att bygga om ett kontor.

Hennes glasklara utläggning om de båda begreppen ryms inte inom artikelformatet. Men den tjänar som en komplex och kunskapsrik bakgrund till en viktig markering hon gör vid samtalet.

– Telefonförsäljning har ett sämre rykte överlag än vad den förtjänar. Det finns dåliga företag. Men det finns många bolag som liksom Reffekt jobbar med en stark värdegrund.

Hon finner det otroligt idiotiskt att dra all telefonförsäljning över en kam. Och att det är okunnigt att racka ner på branschen. Det finns tungt vägande skäl som talar för det motsatta.

– Jag tror att telefonförsäljning är en av de absolut största anledningarna till att ungdomsarbetslösheten inte är högre. Alla som jobbar får oavsett ålder dessutom med sig viktiga kunskaper tack vare alla utbildningar.

– Kommunikation och försäljning är viktigt oavsett vad du jobbar med. Utan TM-företagen skulle vissa företag inte nå sina kunder och därmed stoppas i sin utveckling.

Hon ser telemarketing som en effektivisering av försäljningen. Nödvändig för en fungerande modern marknad. Ida Jensen kan försäljning. Hon ger mig en insiktsfull snabblektion i vikten av att sälja rätt. Och skapa kundlojalitet. Konsten är att skapa betydelse för kunden och inte bara rada säljargument. Eller flasha rabatterbjudanden. Det är en komplicerad värld en säljare möter. Hon tar mobiltelefoner som exempel. Det finns en uppsjö märken och modeller som är ganska lika och inte skiljer så mycket i pris. Om kunden har valt det märke som har bäst täckning i det område han bor så är det där betydelsen ligger för just den kunden.

– Då kommer han inte att byta telefon för att någon ringer och presenterar ett erbjudande som är tjugo kronor billigare. Om argumentet inte betyder något för dig som kund – varför ska du då köpa?

Betydelse är ett nyckelord för henne. Hennes språkliga medvetenhet gör henne känslig för klichéer. Ordet coach känns uttjatat kan hon tycka ibland. Men inte dess betydelseinnehåll: personlig utveckling.

– Det är en fråga om målfokusering. Varför ska vi ha en coach? Vi ska ha det för personlig utveckling. Vi tror att det är viktigt för våra medarbetare. Så kan man döpa det till tränare eller coach, eller vad det nu kan vara. Det är själva syftet, målet som man ska lägga ner tanke och möda på.

Ida Jensen har satsat mycket på ledarskap. Hon har gått LMI:s krävande ledarskapsutbildning. Hon avancerade så småningom från gruppchefsrollen till jobbet som platschef. Uppgiften att leda chefer är en annan dimension på ledarskap. Skillnaden ska inte underskattas, betonar hon.

– För att kunna leda andra måste du veta hur du ska leda dig själv. Det får man inte glömma bort. Det personliga ledarskapet är viktigt. Vad har jag för visioner i mitt ledarskap och i mitt liv? Vad tycker jag är viktigt?

Hon medger att det inte varit lätt alla gånger att som 23-årig tjej sitta och prata med företagsledare i storföretag. I många fall äldre män.

– Men någonstans gäller det att övertyga sig själv att jag gör det här för att jag är bra på det. Jag har alltid förväntat mig att bli behandlad utifrån vad jag gör och utifrån min kompetens. Och de flesta har behandlat mig därefter.

Hon lyfter fram feminismen. Den långa kampen för kvinnors rätt att bli accepterade överallt i samhället har öppnat dörrar för henne. Utan kvinnokampen skulle hon inte befunnit sig där hon gör.

– Inte förrän alla behandlas efter person och inte efter kön är vi färdiga.

Det finns många spännande dimensioner i det. Hon ser kvotering som en sådan dimension. En svår fråga.

– Jag tycker givetvis inte att man ska kvotera in personer med sämre kunnande. Samtidigt kan jag tycka att vi i dag kvoterar in män. Vissa män sitter i vissa positioner därför att dom är män. Det handlar inte om att kvotera in kvinnor – utan om att sluta kvotera in män helt enkelt.

Det var inte vantrivsel i jobbet som fick Ida Jensen att söka jobbet som regionchef på UF. Hon blev tipsad om att det låg ute.

– Det låter lite fånigt men jag kände i magen att det här är jag. Det här är vad jag vill göra. Jag måste söka det.

Det var det första jobbet hon sökte på tolv år. Därför kändes det lite otroligt att hon skulle få det. När hon så fick det – efter många och långa intervjuer – var magkänslan än starkare. Framför allt tycker hon om att jobba med ungt entreprenörskap. Där kan hon gå in och entusiasmera med sin starka tro på vad människor kan göra och åstadkomma. En annan huvuduppgift är att koppla ihop skola, näringsliv och kommun. Lärarna ser hon som en nyckelgrupp. Inte mindre än 740 ungdomar driver UF-företag i länets gymnasier.

– Det här vill vi dubblera. Men vi är bara fyra stycken, som det är nu, och kan omöjligt jobba med 700 elever. Vi inspirerar eleverna på mässor och kickoffer. Sedan är det lärarna som gör det stora jobbet i skolorna.

UF satsar hårt på att att inspirera och utbilda både grundskole- och gymnasielärare. De har också tillgång till UF:s egenproducerade läromedel för respektive stadium. Ida Jensen har höga krav på meningsfullhet i tillvaron.

– Jag skulle aldrig kunna ta ett jobb bara för pengarna. Eller för status eller en roll. Jag måste känna ett engagemang, inte bara för mig utan för dom jag jobbar med.

Hon tror att ett bra ledarskap kan  göra människors liv bättre, lära dem  nya saker och därmed ge dem nya möjligheter. Och i ett större perspektiv ge samhället någonting, ge ungdomarna någonting, ge företagarna någonting. Där går hennes drivkraft på max-varv. Ida har en del av detta med sig hemifrån. Men hon ser det också som ett val.

– Man kan välja vilken inställning man har till saker och ting. Jag väljer varje dag att vara nyfiken och positiv, för det är så jag vill leva.

Hon inser att hon tangerar det naiva ibland. Det kostar en och annan existentiell näsbränna. Men hellre det än cynism. Ett nyckelbegrepp i UF är entreprenöriellt förhållningssätt.

– Det finns massor av olika nyanser av entreprenörskap. Självklart är UF en instans där du lär dig att driva företag och ambitionen är att få ut flera företag.

Men hon ser ett värde i sig i ett sådant förhållningssätt även utanför egenföretagandet. På alla ställen.

– Ett entreprenöriellt förhållningssätt gör att du ser framåt och driver möjligheter oavsett i vilken situation du är i. Du lär dig att prata inför folk och pitcha din idé och att våga ringa det där samtalet som kanske är läskigt.

Det kan inspirera elever med en uppväxt där eget företagande inte finns på kartan att våga steget att starta eget. Med allt vad det innebär för självkänslan. En annan positiv effekt är att UF skapar en bättre arbetskraft överlag med eget driv och med användbara kunskaper i företagande och ekonomi. Även för dem som i första hand siktar på en anställning. Att ha drivit ett UF-företag är dessutom en merit som ger tyngd åt varje cv.

Förutom att dubblera antalet elever som driver UF-företag på gymnasiet vill Ida Jensen ge elever på linjer, där det är ovanligt, möjligheter att öka sin andel. De flesta som driver företag går på handels- eller ekonomilinjer. Och hon vill också nå ut i högre grad till grundskolorna. Ida Jensen vill också se ett större engagemang från det privata näringslivet. I dag kommer 70 procent av UF:s intäkter från offentliga sektorn och 30  procent från det privata näringslivet.

– Jag vill att det ska vara femtio-femtio. Det handlar inte bara om pengar. För när företagen börjar investera ekonomiskt så investerar dom också i tid för uppföljningar. Därmed får vi möjlighet att nå ut till fler företag med vad vi gör.

Det leder i sin tur till att UF kan erbjuda ungdomarna större kontaktytor. Fler möjligheter till praktikplatser och jobb. Samtidigt når företagen ut till fler ungdomar. Det finns så mycket nytta i att bredda sig inom privat sektor.

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.