Lars Aggestedt – hotelldirektör på Krägga Herrgård


Posted 2015-01-26 in Näringsliv

Karriären startade med sommarjobb på Strandbaren i Falkenberg, fortsatte på Högskolerestaurangen och Stora Hotellet i Örebro, gick vidare till Vaxholms Kastell och att bland annat stå värd för tv-inspelningen av Sommarpratarna. Numera är Lars Aggestedt hotelldirektör och ansvarig för utvecklingen och profileringen av mytomspunna Krägga Herrgård. Att vi skulle slå en signal är hur självklart som helst.

 

Lars Aggestedt flyttade till Örebro 1983, direkt efter gymnasiet i Ulricehamn, för att börja på ekonomlinjen. Inriktningen var civilekonom med inriktning mot marknadsföring och ambitionen var en framtid på byrå i reklambranschen.

Men under tiden som han pluggade så insåg han, som de flesta studenter, att det aldrig sitter fel med lite pengar utöver studielån och bidrag. Lars gick till högskolerestaurangen (som behövde diskhjälp på eftermiddagarna), fick jobb, och när restaurangen började arrangera tillställningar kvällstid fick han ännu mer att göra. En av hans nya arbetskamrater visade sig ha varit gift med dåvarande hovmästaren på Stora Hotellet och Gyllene Drotten (numera Kinamuren) – som då ägdes av Elite Hotels – och helt plötsligt hade Lars jobb även där, på Stora Hotellets festvåning och nattklubb, dit Sveriges då odiskutabla nattklubbsdrottning Alexandra Charles tidigare hade franchiseat sitt varumärke. Det här var 1984 och tanken på en framtid i reklambranschen bleknade allt mer.

– Jag insåg att jag trivdes väldigt bra i den här branschen. Det var jättehäftigt att jobba nattklubb tyckte man då, Storan var ju en av de första nattklubbarna i Sverige. Jag stod i baren, jobbade i festvåningen, och när jag hade fått lite mer rutin fick jag arbeta i Slottskällaren. Jag jobbade av och till under studietiden.

En studietid som efter ekonomiexamen förlängdes med två års studier på personalvetarområdet.

1995 blev Lars restaurangchef på Stora Hotellet. Fem år senare blev han befordrad till Food and beveragemanager, i samma veva som hotellet tog över festvåningen och konferensverksamheten på Örebro slott. Festvåningsverksamheten dubblades i princip över en natt.

– Jag jobbade på Stora Hotellet till 2002. Jag hade varit med om så roliga saker – vi hade renoverat i princip allting, alla rum, matsalen och Slottskällaren – och kände att det var dags för någonting annat. I den vevan såg jag jobbet på Vaxholms Kastell. Jag har alltid gillat att vara nära vatten så att komma till skärgården var lockande. Sen hade Vaxholms Kastell utöver restaurangverksamheten även ett koncept med aktiviteter i Fångarna på fortet-stil, vilket var lite nytt då. Jag sökte jobbet, fick det, och fick i uppdrag att bygga upp en konferensavdelning som första projekt.

 

Det måste ha varit en dröm, att få bygga upp en sådan verksamhet från grunden?

– Det var det faktiskt, ett drömprojekt. Arkitekterna som jag hittade heter Jordens Arkitekter, och de hade en väldig förmåga att förstå min vision. Vi bollade fram och tillbaka, gjorde fullskaliga ritningar och renderingar, och så stod det färdigt 2004.

I samma veva renoverades byggnader och matsalar och Kastellet tog samtidigt tillbaka den lilla ön Badholmen, som tidigare hade varit utarrenderad.

När konferensdelen var färdigbyggd kom Lars fram till att en större bar behövdes, så man satte igång att bygga. Baren döptes till Minbaren, och under arbetet med den upptäckte man att det även gick att få plats med ett kök – och så skapades en gourmetrestaurang med 40 platser.

En av de saker som profilerar Vaxholms Kastell är deras satsning på samarbetskrävande gruppaktiviteter. Jag gör en lite slarvig jämförelse med Boda Borg och blir rättad direkt.

– Kastellets version efterliknar snarare Fångarna på fortet. Man har en guide som följer med, och allt bygger på en viss pedagogik. Det är samarbetsövningar under roliga former och man behöver vara minst fem personer per station – alla i laget ska kunna bidra. Stig Strand, skidåkaren, hade jobbet på Vaxholms Kastell före mig och är den som skapade konceptet. Han har jobbat mycket med teambuilding, den typen av övningar, med ganska hårda regiramar. Det är inte bara att springa runt hursomhelst, det finns en plan. All personal utbildas, ingen gäst gör någonting utan instruktion.

Tillsammans med allt det andra som Kastellet kan erbjuda visade det sig vara en väldigt bra USP till företag – att på samma ställe kunna erbjuda aktiviteter, konferens, middag, och om man vill även boende i en väldigt speciell miljö 45 minuter från Stockholm. Att Kastellet och Badholmen dessutom ägs av Strömma Turism & Sjöfart gör att det för den hugade även finns tillgång till transport via både båtar och bussar.

Vaxholms Kastell har även en systerverksamhet i Göteborg, Älvsborgs fästning. 2009 beslutade man för att i lönsamhetens namn slå ihop de två med varandra. Lars blev ansvarig för båda platserna och man rustade upp västkustverksamheten.

– Älvsborgs fästning låg lite efter Kastellet, så vi gjorde en copy-paste på konferens-, restaurang- och aktivitetsverksamheten. Vägg i vägg, eller kanske snarare byggnad i byggnad, med Kastellet ligger Vaxholms Fästnings Museum, som dokumenterar och visar Kastellets historia från 1500-talet och framåt. 2009 skulle Försvarsmakten lägga ned driften av det. Strömma Turism & Sjöfart kom med ett utvecklingsförslag på hur man skulle kunna driva museet vidare och förslaget blev ett bolag med begränsad vinstutdelning. Man slog ihop sig med den ideella föreningen Vaxholms Fästnings Musei Vänner, en förening med över 400 medlemmar, och tog över driften.

– Det blev det första museet att drivas i den bolagsformen, vi var lite prototyper i Norden. Jag blev vd för museet, utöver min vanliga tjänst.

Precis som de flesta andra som arbetat med arrangörsskap har även Lars upplevt det adrenalinpåslag som kickar in när allt går i lås.

– När man har kört egna krogshower på Kastellet och gästerna står på borden och ger stående ovationer, det är en känsla som är svår att sätta ord på. Eller som på Rhapsody in Rock, när vi lyckades få in 4 600 personer på borggården och finalnumret går av med fyrverkerier och ljuspjäser och det dundrar över hela Vaxholm. Det är en enorm tillfredsställelse.

En karriär inom besöks- och upplevelsebranschen ger så klart en hel del roliga minnen.

– När jag jobbade på Stora Hotellet så hade vi besök av Jennifer Holliday. Det var på 80-talet, hon skulle sjunga på en välgörenhetsgala för aidsforskning. Jag gjorde väl ett gott intryck, för hon ville ha mig som personlig kypare för hennes room service. ”Jag vill att du ska köra varenda dag för mig, I will pay you”. Sista dagen fick jag ett signerat turneschema med en personlig hälsning och en väldigt generös summa dricks. Turnéschemat har jag fortfarande kvar.

Men generellt tycker inte Lars att gästernas förehavanden är någonting man berättar om.

– Det är lite etik i det där, jag tycker inte att man ska prata om saker som kan vara negativa för gästerna om man är professionell. Men det är klart att det har hänt många dråpliga saker.

Lars Aggestedt_webb

På Kastellet lyckades ni få till både Rhapsody in Rock och tv-inspelningen av Sommarpratarna. Hur gick det till?

– Jag hade en väldigt skicklig bokningstjej på Kastellet, Bitte Islander, som har ett sätt att svara som gör att hon kniper kunden. För Sommarpratarna började det med att en tjej från produktionen ringde och frågade om det gick att köra bil till Badholmen. Det är ju en ö, men Bitte svarade med ”det är inga problem, vi har en vägfärja som vi kan köra två fulla långtradare på – när vi hade besök av Rhapsody in Rock stod åtta trailers på ön”. Kunden fick en behovsanalys och rätt svar på en gång.

När Lars kände att den roliga fasen, den kreativa utvecklingsfasen, på Vaxholms Kastell var på sluttampen började han så smått titta efter något nytt. Timingen kunde inte vara bättre för jobbannonsen från Krägga Herrgård, en konferens-, bröllops- och weekendanläggning med en spännande historia utanför Stockholm vid kanten av Mälaren, att dyka upp.

– Krägga har två saker som är feel good för mig: vatten och gamla byggnader med själ. Allt jag har jobbat med hittills ligger vid vatten och har haft historia, traditioner, myter och sägner. Även Krägga har alla de sakerna – en spännande historia sedan 1300-talet. Gustav Vasa har varit inblandad herrgården har varit i en riddarfamiljs ägo, och naturskönheten är slående.

Anställningen av Lars var en del i en större process, en nylansering och tydligare profilering av Krägga Herrgård. Och som brukligt när Lars är inblandad läggs stor möda på att fräscha upp faciliteterna.

– Vi renoverar alla konferensrum, blåser ur dem och inreder dem på nytt. Det blir klart i januari och efter det ska vi renovera alla badrum och nio rum i en av de två hotellflyglarna.

Efter det kommer det, som Lars säger, riktigt roliga.

– När jag började här så hade man precis gjort färdig plattformarna för arbetet med de två varumärkena Tammsvik och Krägga. Tammsvik har gjort sin implementering och blev nu Happy Tammsvik, vi gör vår den 11 januari 2015. Varumärkena är ombyggda helt från grunden, Krägga har inte har haft ett definierat varumärke innan men kommer att få det nu. Vårt marknadsorakel Tanja Brandin och föreläsaren och konsulten Göran Adlén har varit de som har lett arbetet med varumärkesplattformen.

En annan USP för Krägga är deras satsning på matlagning, ett av Lars stora intressen även privat.

– Mat ligger mig väldigt varmt om hjärtat, det är mitt stora intresse även om jag inte har gått någon formell kockutbildning. Jag lagar jättemycket mat – varenda dag i princip. Jag är intresserad av den gamla krogkulturen. Wretmanrestaurangerna. Riche och Teatergrillen bär på ett jättearv och just Teatergrillen har en kvalitets- och servicenivå som man inte når på många andra ställen. Känslan, airen, traditionen i det hela – Tore Wretman och kallskänkan Karin Chädström som skapade så många kända recept som nu är i folkmun.

På Krägga kommer matlagningen in i form av ett samarbete med Aveqia, en av Sveriges mest exklusiva matstudios för aktiv matlagning.

– Aveqia drivs av bland annat stjärnkocken David Berggren. De har en studio i Stockholm, en i Göteborg och en i London, dit företag kan komma för att laga mat med kända kockar och förstklassiga råvaror – och nu bygger de Aveqia at Krägga ihop med oss. 120 personer ska kunna laga mat tillsammans. Vi satsar på konceptet ”meeting through gastronomy”.

Att marknadsföra Krägga som en sofistikerad, elegant, plats med hög kvalitet är en uttalad strategi.

– I kölvattnet av företagsmarknaden vill vi även ha en weekendmarknad. Det finns ett fantastiskt lugn här ute. Just nu bygger vi en strandpromenad, vi har byggt en naturstig där vi har Highland Cattle, och om man vill kan man ta spabehandlingar här. På Krägga ska man kunna slappna av och njuta av livet.

 

Hur viktigt är varumärket, ”känslan”, för gästernas upplevelse?

– Varumärket är en väldigt stor del i upplevelsen, och det kanske man inte tänker på. Det finns många immateriella, imaginära, aspekter i ett varumärke – ibland är de viktigare än själva hårdvaran. Jag har inte varit så delaktig i arbetet med Kräggas varumärke eftersom jag kom in sent i processen, men jag ser hur de lyckades ändra upplevelsen av Tammsviks varumärke över en natt. Att se hur man belyser olika kvalitéer hos de olika anläggningarna är intressant.

 

Vad tycker du kännetecknar bra service?

– Bra service sitter i mjukvaran, i intresset, passionen. För det första så måste man tycka om det man gör, älska människor och vara intresserad av den sfär man ska ge service i. Handlar det om restaurang så måste man vara intresserad av mat, inredning, människor, och vara prestigelös. Det gäller att se till gästens behov, att se det som gästen inte trodde eller visste att han eller hon behövde. Att leverera det lilla extra – och då menar jag inte att bjuda på ett glas champagne eller en bit tryffel, utan att ge det lilla extra utifrån den person du är. Att se gästen och göra de små oväntade sakerna.

 

Lars Aggestedt_webb2Hur anställer man de människorna?

– Jag tittar alltid mer på den sociala kompetensen än yrkeskompetensen. Det är klart, en köksmästare måste vara kompetent – men inom servicelinjen så är den sociala förmågan viktigast. Du kan lära folk det tekniska, men du kan inte lära folk att skratta. Och som chef i en servicebransch måste du hela tiden visa dina anställda hur det ska vara, hur du vill att det ska vara. Mindre tid bakom skrivbordet – mer ute bland gästerna.

Lars berättar att ett av hans rättesnören inom yrkeslivet har varit något som Elite Hotels ägare, Bicky Chakraborty, sa till honom när han var ganska ny i branschen.

– ”Jag vill inte ha skrivbordsråttor, jag vill ha hotelierer”.

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.