Sedan november förra året heter Handelskammaren Mälardalens vd Jenny Emerén. Hon efterträdde Christina Hedberg, som gick vidare till en tjänst som kommundirektör i Gnesta. Vi träffade Jenny Emerén på Handelskammaren Mälardalens kontor i Örebro för att tala om bland annat infrastruktur, ledarskap och Promotionbåten.

Numera kan Handelskammarens före detta kommunikations- och platschef i Örebro alltså titulera sig vd, men vägen dit var ingen räkmacka. Rekryteringen sköttes externt, av Sandahl Partners och Jenny Emerén sökte på samma villkor som alla andra. Det var en lång process där de sökande fick genomgå flera tester och intervjuer men sedan stod det klart att Jenny var slutkandidat.

– Då blev jag givetvis glad, men även lättad. För mig var det nog att få jobbet eller att byta arbetsplats som gällde.

Formellt började hon sin nya tjänst nionde november förra året, samma dag som hon skrev på anställningskontraktet.

– Vi stod utan vd så det var lika bra att börja direkt. Sen har det förstås varit en process att kliva in i rollen, det är egentligen först nu efter julledigheten som det känns att ”nu är jag vd”. Min roll blir lite annorlunda än Christinas, jag har andra kunskaper med mig – bland annat blir kommunikationsbiten kanske lite mer prioriterad.

Planen är att Handelskammaren ska vara ute och träffa företagen mer, berättar Jenny. Ännu mer än tidigare. Hon vill även att Handelskammaren, med utgångspunkt i frågor som är viktiga för deras medlemmar, ska bli en tydligare spelare i samhällsdebatten.

– Christina var en bra ambassadör för Handelskammaren och syntes mycket, där är det krattat väldigt bra för mig. Jag får en utmaning i att förvalta hennes arbete och ta det ett steg till. Handelskammaren har gjort en spännande utvecklingsresa de senaste åren, det förpliktigar. Det är en utmaning – och utmaningar är ju kul. ”Jag kan motstå allt utom frestelser”, som Oscar Wilde sa.

Vad gör Handelskammaren unik?

– Vår ställning som privat finansierade. Det ger oss ett oberoende som gör att vi kan företräda företagen i olika frågor mot till exempel, kommuner, landsting, staten. Vi är lokala och styrs inte av någon central organisation vilket gör oss väldigt flexibla och snabbfotade, vi anpassar oss efter de utmaningar som företagen har i vår region vilket också skiljer oss från många andra näringslivsorganisationer.

Vilka är era fokusfrågor?

– Infrastruktur, kompetensförsörjning, och internationell handel. Där opinionsbildar vi och gör våra större satsningar. Vi riktar oss till alla företagare oberoende av omsättning eller antal anställda. Vi har många småföretag som medlemmar, men har även en tradition av att ha de lite större industriföretagen och där är vi väldigt starka. Den stora potentialen finns bland de små och medelstora företagen där vi ser att vi borde ha fler medlemmar.

Själv är hon ekonom, även om hon började sina studier med att läsa medie- och kommunikationsvetenskap. Det var roligt ”men lite för flummigt” så hon bytte till ekonomi och blev civilekonom istället.

– Efter det har jag jobbat inom förlagsvärlden, även på tidningssidan. Där arbetar man mycket med kommunikatörer, utåtriktat, med budskap, och därför var det roligt när vi flyttade till Örebro och jag fick tjänsten som kommunikationschef. Helt plötsligt blev jag den som journalisterna kontaktade istället för tvärtom.

Jenny växte upp i Hovsta och gick gymnasiet på Karolinska läroverket, naturvetenskapligt program. Efter att hon tagit ut sin universitetsexamen flyttade hon till Stockholm, men 2011 hade det blivit dags för henne och familjen att flytta tillbaka.

– Tankarna på att flytta hem hade funnits ett tag, men egentligen var det inte Örebro vi tittade på först, utan Västerås med sin närhet till Stockholm – då hade man kanske kunnat pendla.

Vi talar om storstaden versus den mindre staden. Livskvalitet kan man förstås få i båda sammanhangen, men oftast på olika sätt. Det man kan fråga sig själv är ifall man verkligen utnyttjar utbudet i en större stad, eller om man mest gillar känslan av möjligheterna det ger.

– Inget av valen är fel, men det är bra att reflektera då och då över sin livssituation. Jag är nog just nu den största ambassadören för att flytta. Västerås och Örebro matchar upp mot storstaden väldigt bra. Där finns allt man behöver samtidigt som man får fördelarna av att bo i mindre orter. Det går snabbare att ta sig till jobbet och man får ett bättre boende för billigare pengar. Örebroregionen är Sveriges femte största arbetsmarknadsregion och står sig väldigt bra i konkurrensen, säger Jenny.

– Jag tror att det beror på att vi ligger såpass långt från Stockholm att det är svårt att pendla under en längre tid, vilket har en positiv effekt på det regionala näringslivet. Det enda som hindrar företagen att växa mer är att hitta rätt kompetens.

”Numera väljer man inte bara ett jobb utan en plats och det här beteendet behöver arbetsgivarna ta hänsyn till”

Här handlar det inte bara om det enskilda jobbet utan även om hur attraktiv regionen är som helhet, och om vilka möjligheter det finns för eventuellt medflyttande partners att få jobb inom en rimlig tid. För att inte tala om dagisplatser, skolor, kultur, och så vidare.

– Numera väljer man inte bara ett jobb utan en plats och det här beteendet behöver arbetsgivarna ta hänsyn till. Det räcker inte med varumärke och lön längre.
Tillsammans med Örebrokompaniet arbetar man därför med talangrekrytering, hjälper arbetsgivarna i Örebroregionen att paketera sina erbjudanden, och har skapat ett nätverk där arbetsgivare kan hjälpa varandra.

– I synnerhet vid rekryteringen av specialister kan det vara så att även om man hittar rätt person och erbjuder rätt lön så kan det finnas en medflyttande. Då hänger det på att den personen också har möjlighet att få jobb.

Handelskammaren samverkar även med kommunen för att stärka näringslivet i regionen.

– I många avseenden fungerar vi som en nätverksaktör. Till exempel med restauranggruppen, där vi samlar ett antal Örebrorestauranger och -caféer och sedan träffar kommunens avdelning för de frågorna två gånger om året. Vi gör en liknande sak med regionens IT-företag, och sedan något år tillbaka har vi även ett nätverk för de som arbetar med marknadsföring i någon form. Det började som en invit från Marknadsföreningen i Örebro om att hitta ett samarbete och har varit en succé som lockar 50-70 deltagare varje gång. Vi brukar ha en inspirationsföreläsning och äta lunch tillsammans. Syftet är att stärka de som jobbar med marknadsföring men träffarna är också till för de som är intresserade och köper in marknadsföringstjänster.

I år kommer Handelskammaren även att genomföra en seminarieserie riktad mot småföretagare.

– Det är en kompetensutvecklande seminarieserie, för att stärka affärskraften hos mindre företag. Vi tar hjälp av medlemsföretag som är experter inom sina områden för att leverera innehållet till de här träffarna. Det blir sex föreläsningar, tre under våren och tre på hösten, där vi talar om lagar, regler, affärsplaner, hur man kan komma igång med export och så vidare. Föreläsningarna är en timme långa och avslutas med en lunch där företagen har möjlighet att nätverka.

Apropå nätverkande. Vad är statusen för Promotionbåten?

– Vi gör ett omtag, vi ska göra den i en annan form. Idén att samla näringslivet är bra men har gjorts i båtform i tretton år, det är dags att göra något annat. Just nu pratar vi med ett antal aktörer som har anmält intresse för att forma det nya konceptet och så får vi se hur det faller ut. Ambitionen är att komma igång redan i år.

Vad har ni för kontakt med Almi och Inkubera?

– Vi har ganska god kontakt eftersom vi ofta vänder oss till samma målgrupp. Till exempel så samverkar vi med Almi, EEN, och även Business Sweden kring internationella frågor, men vi har olika uppdrag. Något som är tydligt för oss, men kanske inte för företagen – där tror jag att vi kan bli mycket bättre.

Ledarskap är en fråga som engagerar Jenny. Varje år arrangerar Handelskammaren Ledarskapsdagen, i år 6 april. En halvdag med målet att boosta beslutsfattare i sitt ledarskap samt ge inspiration och kunskap. Dessutom kommer man i år för första gången att anordna lunchseminarier om ledarskap tillsammans med några av medlemsföretagen.

– Först ut blir Consensus, sedan blir det Sandahl Partners, och så blir det två i höst.

Är du en bra ledare?

– Jag hoppas det, det är min vision i alla fall. Jag är övertygad om att bra ledarskap är den viktigaste pusselbiten i ett företags framgång. Kan man stärka ledarskapet så stärker man företagen. Som ledare ska man våga satsa på sig själv – för det är en satsning på företaget. Jag fick ett råd kring ledarskap en gång, av Meg Tivéus, som sa att som ledare måste man ta hand om sig själv för man ska vara hållbar, hålla länge. Det betyder att man behöver boka in till exempel reflektion, eller träning. Om man inte får till det på annat sätt så får man boka in träningen i kalendern. Så det gör jag nu, två gånger i veckan. Det är viktigt, för jag vill vara hållbar. Jag vill orka vara en bra ledare länge. Just nu funderar jag faktiskt på att hitta en mentor så om någon är intresserad får de gärna höra av sig.

Stänger du av mobilen på helgerna?

– Nej, men jag tar inte jobbsamtal på helgerna och försöker vara väldigt restriktiv med det på kvällarna. Det går inte helt, men jag försöker att uppmuntra andra att vara lediga när de kan. Det är inget självändamål att finnas tillgänglig dygnet runt, jag ser hellre att man har hög produktivitet och levererar under ordinarie arbetstid.

Vad gör du helst på fritiden?

– Jag åker gärna skidor eller snowboard. Vi har precis varit i österrikiska Alperna, varje år åker hela familjen ner till Alperna minst en vecka och åker. Nu i helgen ska jag ta mig upp till Storstenshöjden och åka med barnen. På sommaren är jag också gärna där uppe – men då cyklar jag mountainbike. Att åka nedför södra backen är en kick, och utsikten är fantastisk. Sen gillar jag att läsa, gärna deckare på engelska för att hålla språket fräscht. Det är inte ofta man får tid att läsa när man har barn, men då kan jag gotta ner mig i en soffa och äta godis och läsa. När jag fyllde år senast så sa jag ”om det är något jag önskar mig så är det att få prova att ha lite långtråkigt”.