Emelie Värja – nationalekonom med boll- och siffersinne

Text: Dixie Ericson | Foto: Martin Henningsson

Publicerad i Näringsliv

Nationalekonomen Emelie Värja kombinerar idrottsforskning med tillväxtforskning vid Örebro universitet. Hennes licentiatavhandling har väckt stort intresse. Där ställer hon frågan om en framgångsrik idrottsklubb är bra för den lokala ekonomiska tillväxten. I fokus står hockey- och fotbollsklubbar herrar i SHL och Allsvenskan.

 

– Min främsta fotbollsmerit är att jag har ”tunnlat” Marta.

Forskaren och fotbollsspelaren Emelie Värja ler glatt. Och vilken lirare skulle inte göra det om hen lyckats med konststycket att spela bollen mellan benen på och runda en världsspelare. En dribbling, som om den lyckas, skänker en skön känsla åt ”tunnlaren” – och en aning nesa åt den ”tunnlade”.

– Det gjorde jag när jag spelade back i Härnösand. Marta spelade då för Umeå, det var under en uppvisningsmatch. Men för det mesta susade hon bara förbi mig på kanten.

Inte så underligt, för brasilianskan Marta Vieira da Silva är en av världens bästa spelare.

– Jag älskar sport. Jag spelade fotboll ganska länge. Här i Örebro spelade jag i Sturehov tills jag blev gravid för tre år sedan.

Hon karakteriserar sig som en ”tuff mittback”. En egenkarakteristik åtföljd av ett leende. Hon är förvisso rätt nätt. Men ”tuffheten” ligger inte i kilona utan i timingen i tacklingarna.

Emelie Värja kommer från Kiruna. Där fick hon sin fotbollsuppfostran i Kiruna Bois. Direkt efter gymnasiet flyttade hon till Härnösand och började jobba som frukostvärdinna.

– Jag visste att jag ville plugga vidare. Efter tre år bestämde jag mig för Örebro. Det kändes som en lagom stor stad. Och då flyttade jag hit och började plugga på grundutbildningen i nationalekonomi på Handelshögskolan.

Hon är numera magister och licentiat i nationalekonomi med en kandidatexamen i statistik. Halvvägs till doktorsexamen i nationalekonomi. Hennes forskning har hittills avsatt två studier. Tillsammans med två andra forskare undersöker hon hur det förhåller sig med lika rättigheter i praktiken kopplat till kvaliteten på dagverksamheten för människor med intellektuella och kroppsliga funktionsnedsättningar.

Men även i hennes forskning spelar idrotten en viktig roll.

– Sportforskning och tillväxtforskning är två delar jag nu balanserar mellan. Jag är intresserad av ämnet för att jag gillar idrott.

I det aktuella forskningsprojektet studerar Emelie Värja samhällsekonomiska effekter av kommunala kultur- och idrottssatsningar med hjälp av en avancerad vetenskaplig metodik inom nationalekonomin, där statistik och matematik är skarpa analysverktyg. Det gäller att komma åt vad som sker under ytan i en komplicerad och dynamisk ekonomisk värld där olika aktörer bollar med siffror – och ofta har en egen agenda.

Hennes licentiatavhandling är precis som den ovannämnda studien skriven på engelska: Sports and Local Growth in Sweden: Is a Successful Sports Team Good for Local Economic growth? (Sport och lokal tillväxt i Sverige: Är en framgångsrik idrottsklubb bra för den lokala ekonomiska tillväxten?)

Den har rönt stor uppmärksamhet och kommenterats i etermedierna, i sociala medier och på flera tidningars ledarsidor.

Förmodligen därför att dess forskningsresultat bryter mot gängse föreställningar. Det pekar nämligen på att elitidrotten inte har någon inverkan på den ekonomiska tillväxten i en kommun. Konkret uttryckt: vare sig Örebro Hockey i SHL eller ÖSK Fotboll i Allsvenskan höjer kommunens ekonomiska tillväxt. Det är på de två sporternas herrlag på den högsta nivån som fokus i hennes forskning ligger.

Det har hittills varit en självklar sanning att elitidrotten är bra för den lokala ekonomiska tillväxten. Kanske beror det på en synvilla som vi lekmän lätt kan förledas av. Det är ju ett väldigt drag kring elitidrotten. Där säljs biljetter, mat och dryck och prylar i en aldrig sinande ström. Och medieintresset är enormt. Men den förflyktigas snart när Emelie Värja med utgångspunkt från nationalekonomin analyserar och resonerar kring vad som krävs för att elitidrotten reellt ska kunna påverka tillväxten.

Hon talar om tre olika potentiella effekter. Först den direkta effekten.

– Någon går in och köper en biljett till en hockeymatch och man äter en bit mat på arenan. Men för att det ska räknas som en injektion i den lokala ekonomin så måste den personen komma utifrån. Eller omvänt att en örebroare avstår från att åka på hockey i Karlskoga och i stället beger sig till Behrn Arena.

Till bilden hör att om en örebroare går på hockey i stället för att gå till bowlinghallen är det inte heller någon injektion.

– Ett hushåll har en relativt konstant del av sin disponibla inkomst det kan lägga på fritid. Om man lägger det på hockey i stället för bowling, missgynnar det bowlingen och gynnar hockeyn. Det rör sig om en omfördelning.

Så beskriver hon indirekta effekter. Där jobbar nationalekonomerna med så kallade multiplikatorer.

– Om jag ger tio kronor i dricks till en servitris så kommer hon att spendera de här 10 kronorna på ett annat ställe. Hur stor del som spenderas lokalt avgör storleken på multiplikatorn.

För det tredje talar hon om en utifrån kommande positiv påverkan på tillväxten genom externaliteter.

– Om ett elitidrottslag lockar fler företag, individer eller skapar ett annat värde för kommunen som inte föreningarna själva kan absorbera kallas det för en externalitet. De kan ju inte dra in pengar på att kommunen lockar till sig flera företagare. Annat än indirekt.

I det läget menar hon att det är motiverat att kommunen går in med en subvention av rent samhällsekonomiska skäl. Men hon har inte hittat några sådana effekter i sin forskning.

– Vi har att göra med begränsade resurser, kostnaden för att subventionera ett lag är egentligen inte själva bidraget utan vad man avstår att investera i när denna investering görs istället.

I början av forskningsprocessen tänkte Emelie att hon kanske kunde hitta någon positiv effekt av elitidrott på tillväxten.

– Men det var inte så sannolikt. För om man tittar på majoriteten av tidigare studier i USA så finns det ingen effekt alls. Snarare har man ibland hittat en negativ effekt där.

Egentligen trodde hon inte själv på sin första impuls. Men hon gick verkligen inte in med föresatsen att nu skall inga lag få några pengar mer. Hon gillar ju sport.

De professionella amerikanska sporterna skiljer sig avsevärt från den svenska modellen. Både vad gäller arenornas ålder och kvalitet. Men framför allt bestämmer ett övergripande franchisingsystem villkoren för klubbarna. Där kan ju också städer locka till sig klubbar. Något som ännu känns helt främmande för svensk idrott.

emelie_varja2_webbMen hon valde att utgå från USA och granskade gamla forskningsartiklar och hur kollegorna där närmat sig idrotten.

– Så såg jag deras modeller och tyckte att det här kan jag göra bättre. Och så tittade jag på hur långt vi hade kommit i Sverige, när vi kollar på kommunal tillväxt och vilka olika faktorer som påverkar detta. Vad vi använder för modeller helt enkelt.

Där och då hittade hon en modell, där rumsliga faktorer vägs in. Ingen kommun är en ö i sig själv. Den är omgiven av andra kommuner, ett landsting eller en region.

– Vi tar till exempel hänsyn till om Örebro har en hög inflyttning så kommer den här inflyttningen även att påverka Kumla. Huspriserna stiger i Örebro och fler vill flytta till Kumla, där det är billigare.

Kommunerna påverkar varandra och är beroende av varandra.

Till skillnad från amerikanska forskare har hon plockat med flera variabler. Kollegorna där kollade mest på tillväxten och på sporten.

– Om man utesluter relevanta variabler som till exempel utbildningsnivån kan det påverka resultaten på andra variabler. Har man en hög utbildningsnivå så kan det till exempel ge en ökad produktivitet och därmed ökad tillväxt.

Ökad medelinkomst och inflyttning ökar skattebasen. Det är i princip den hon vill undersöka effekten på. Inflyttningssiffrorna rensas från invandrare eftersom de inte väljer själva var de ska bo. Emelie vill i slutändan beakta allt som kan tänkas påverka tillväxten, för att kunna isolera effekterna av idrotten.

Grunden till den empiriska modell Emelie använder sig av har hon hämtad från tidigare forskning. Men hon har bland annat tillfört en viktning som tar hänsyn till hur stora de olika kommunerna är.

– Till exempel kommer Örebro att påverka Kumla mer än vad Kumla påverkar Örebro.

Emelie Värja tydliggör en sofistikerad och dynamisk vetenskaplig process där möjliga felkällor stegvis och systematiskt spåras och elimineras med statistiska och matematiska verktyg.

Allt för att renodla vad som påverkar tillväxten i en kommunal ekonomi. Och för att eliminera så många statistiska störningsmoment och felkällor som möjligt. Det ligger en fascinerande koncentration, skärpa och skönhet i modellen och matematiken. I det här formatet går det bara att antyda dess komplexitet.

Sedan har Emelie plockat in relevanta data från 286 svenska kommuner för perioden 1995-2011 i sin modell. Åtta procent av kommunerna har ett herrlag i högsta serien i ishockey och fotboll.

Men hon har inte stannat där utan testat olika modeller och uppdelningar i olika tidsperioder för att kvalitetssäkra forskningsresultaten.

– För att se om metoden driver resultaten. Det vill jag ju inte. Jag håller på att revidera avhandlingen fortfarande. Då håller jag på med ännu fler metoder. Det är ett work in progress.

Men vilka kontroller hon än gjort så förblir resultaten desamma. Det slutliga beviset på vetenskaplig kvalitetssäkring sker sedan i själva publiceringen.

Det är svårt att sätta fingret på värdet av elitidrotten för individen. Elitidrotten saknar dessutom transparens vilket gör det svårt att jämföra den med andra alternativ att lägga pengar på. Emelie tycker att man ska ha klart för sig de ekonomiska realiteterna. Resurserna är ju begränsande.

– För nu säger många politiker att det här ger tillväxt i kommunen. Det har jag försökt undersöka och inte hittat något vetenskapligt stöd för. Men politikerna måste ju ändå avgöra om det är värt pengarna att stötta elitidrotten. Fast då på andra grunder.

Elitidrottarna kan tjäna som förebilder för ungdomar och uppmuntra till fysisk aktivitet. Stödet är positivt för ungdomsidrotten.

– Man kan spekulera i om det skulle gynna ungdomsidrotten än mer om pengarna gick dit direkt. Men jag säger inte att pengar till elitidrotten är bortkastade. Det finns ju fortfarande andra värden för kommuninvånarna. Invånare kan sätta ett värde på att ha möjlighet att följa sitt lag i tidningen även om de inte direkt köper biljetter Det skapar en sammanhållning i kommunen. Elitidrotten ger prestige. Men det är ju inget jag har mätt, och det kan vara det som borde vara grunden för subventionerna.

Men det finns som sagt alternativa investeringar som har potential att öka tillväxten och som man måste ha med i beräkningarna.

– Ett alternativ kan vara att höja kvaliteten på välfärden. Du kan sätta in fler lärare i skolorna. Skapa mindre barngrupper.

En hädisk tanke är att de kommuner som inte har ett elitlag kan ha bättre skolor. Och bättre kvalitet på äldrevården.

– Att ha ett rykte om sig att ha bra skolor och äldrevård är också bra för en kommun. Och kan locka till sig invånare eller företag. Det är mycket att ta hänsyn till när det gäller tillväxt. Och oavsett om vi ger pengar till elitidrotten eller inte så kommer hockeyn och fotbollen att finnas kvar.

Dela
Dela detta

Kommentera

  • (will not be published)