Text: David Ehrelind

Betyg:

Publicerad i Recension

Little Nightmares
Tarsier Studios
PC, PS4, Xbone

 

Bara för att en mardröm är liten betyder det inte att den inte är kuslig. Och mardrömmarna som verkar ha influerat Little Nightmares är många. Här finns kannibalkockar, långbenta kroppar som dinglar från taket, en långarmad kidnappare och mycket, mycket mörker. På papper framstår allt det här som en väldigt klyschig upplevelse, men på något sätt har den skånska spelstudion Tarsier lyckats göra dessa uttjatade inslag lika hårresande som varelserna och miljöerna från dem första Silent Hill-spelen. Tarsier litar på världen de har skapat och låter den sätta skräck i spelaren istället för latmaskigt utplacerade jumpscares. Visst finns det ett och annat ögonblick då spelet försöker överraska dig, men det känns aldrig billigt eller som att Tarsier har gjort det enkelt för sig.

Som den regnrocksklädda flickan Six måste du smyga, krypa och springa förbi en rad med olika hot och även om det har börjat bli tröttsamt med skräckspel där du inte kan försvara dig är det enkelt att köpa att den pyttelilla flickan som Six är aldrig skulle klara sig mot – ja, majoriteten av det hon möter. The Maw är en värld som inte bryr sig om du lever eller dör och du kommer bli utspottad som använt snus om du är för våghalsig.

Det är väldigt synd bara att ett så underbart ruskigt äventyr avslutas med en konfrontation som är extremt passé. Men spelet som leder fram dit är ingenting annat än fantastiskt.

Dela
Dela detta

Kommentera

  • (will not be published)